Ett monsterinlägg om San Pedro

färdlektyr


bilder från bussen tagna av kära mor




en liten flod i calama, de har inte så många andra ställen att bada på


jaha jag råkade ju färga håret då. blev gult i hårbotten. vi ska göra ett nytt försök idag


alexxxx


vårt mysiga hostel hade en mysig innergård


tatio geysers. hit anlände vi ca 06.30 på morgonen, vi lämnade hostelet vid 04.30. här uppe var det SVINKALLT och vill höll på att frysa ihjäl. dock var det väldigt fint.










trött och kall men glad ändå. dock kändes det i huvudet att man var så högt upp, både alex och jag mådde illa av den tunna luften och man fick huvudvärk.













vi åkte vidare och kom till en varm källa man kunde bada i. alex badade inte men jag kände att det var väl kanske den enda chansen man har i livet så man får ju passa på. plus att det var så himla skönt eftersom det var så kallt i luften.








turistigt




mer geysrar




alex




på en annan plats fanns den här gröna floden, den var så fin. fanns lite knäppa fåglar och så som bodde här.








lama!


mer lamor!










vi hittade en liten by långt upp i bergen som har ungefär 7 (sju) invånare. undrar vad som händer när någon av dem får ett njurstensanfall. för övrigt är calculo (spanska för njursten) mitt nya hatord.








höll på att ha av huvudet på gubben


de hade en liten kyrka





lagom hus för min storlek




lokalbefolkning


turist




och när vi kom hem, jag och Alex, var mamma på sjukhuset. Och så vidare.

Dett är dagen därpå: Alex och jag kom tillbaka till San Pedro och vi ville åka på en tur till Valle de la Luna. Men alla turer var fulla/hade redan gått. Så vi bestämde oss för att cykla. Killen som hyrde ut cyklarna sa att nej det var inte alls långt och inte alls jobbigt. Han ljög. Ditvägen var en helvetesresa på ca 1,5 mil i stekande sol och uppförsbacke. Hemvägen gick snabbare men eftersom klockan var efter 21 var det kolsvart och utan ljus. Vi var glada att vi överlevde.

En av många pausar.








En till paus




Men vi nådde Valle de la Luna!






Man ser varför den kallas Måndalen, här har de tydligen NASA-övningar och filminspelningar och allt eftersom miljön påminner exakt om månens.




Sand




Solnedgång




Det mörkbruna är sand




Sen åkte jag till Calama och var med mamma, sen åkte vi hem dagen därpå. Var lite trött.


Men vi var glada ändå att allt gått någorlunda bra och att vi inte behövde vara mer på sjukhuset.


tack för mig.
imorgon åker vi till Bahia Inglesa, på måndag till La Serena, sen vidare söderut. Kommer uppdatera när vi hittar internetcaféer och så vidare.
Puss och kram!